Teodor Wolgers - Episod i Vikens kapell
{PIAS}/Universal
BETYG: 5 av 6
Vi är så många som tycker oss känna Beppe Wolgers så väl. 40- och 50-talisterna kände honom som den hippaste snubben, mannen som hängde i de coolaste kretsarna och skrev de snyggaste texterna till de bästa artisterna. För 60-talets barn är han rösten från allas extrapappa, mannen som utstrålade innerlig harmoni till och med när han satt inspärrad i en cell i Vaxholms fästning på vatten och bröd och väntade på att hans dotter Pippi skulle befria honom. Mannen med nattmössan som största tålamod och djupaste värme berättade sagor för Busan, Hungran, Gäspan och oss i Beppes godnattstund. Mannen som gick runt med barnvagn i barnboken Doj-Doj och iakttog stadens ljud eller idisslade i En kos dagbok. Och för 70-talsgenerationen den fridfulle mannen vid Jorm i Jämtland i mästerliga Dunderklumpen, en film som Beppe också skrev manus och alla sångtexter till.
Det är just på den platsen i Beppes älskade Jämtland som som hans barnbarn Teodor Wolgers tar itu med att lära känna sin farfar. Han som verkligen har rätten till Beppe hann aldrig träffa den man som alltså minst fyra generationer upplever sig ha nära nog familjeband med.
Först etablerar Teodor Wolgers en relation till det lilla Vikens kapell vid byn Frostviken nära gränsen till Norge. När Beppe hittade dit i början av 1970-talet blev det dels inspirationen till och inspelningsplatsen för Det for två vita duvor, den skiva med jazzig folkmusik som Beppe Wolgers tillsammans med Merit Hemmingson spelade in i kapellet. Det blev också grunden och ramen för Beppes lilla poetiska utgåva av naturlyrik och religionsfunderingar i Episod i Vikens kapell – om en händelse i somras från 1973.
Samma kapell 50 år senare blir platsen där Teodor Wolgers tar sig an att lära känna sin farfar, genom att spela in sitt eget album just där, med just Merit Hemmingson som medverkande. Han gör det också genom att använda Beppe Wolgers varma och förtroendefulla inläsning av sin egen diktsamling Episod i Vikens kapell – om en händelse i somras, och låter med den Beppe föra skivan framåt både geografiskt i trakten och genom sina religionsfunderingar med utgångspunkt i det lilla kapellet.
Teodor Wolgers beskriver det som ett "audiellt konstkollage" med egna kompositioner, med traditionell folkmusik från trakten, ofta i jazzton, och med fältinspelningar av fåglar och andra ljud från både naturen och kapellet. Hans varma kompositioner, nära och tätt inspelade på piano med kringljud och med rymd som i ett avsevärt större kapell, har ofta en folkviseton med fiol av Kjell Erik Eriksson (Hoven Droven) som i Gamla blåsande psalmer. Det går förstås inte att passera arvet av Jan Johansson i ett sådant sammanhang, och det märks i melodiska pianomelodier som skivans absoluta musikaliska höjdpunkt Fäbopsalm, där Merit Hemmingsons orgel efterhand dominerar helt. Hon finns på fler ställen här med sina mäktiga och oefterhärmeliga orgel, till exempel med ett tema som snuddar vid Änglamark i Sömnlösa kärleksnätter, och samspelet mellan hennes orgel och Teodor Wolgers piano är en av skivans två starkaste beståndsdelar.
Den andra är Beppes läsning av sina iakttagelser och reflektioner, som är djupt gripande i sig. Ofta vilar hans röst på en botten av dov ambientstämning, allra starkast tillsammans med känslig trumpet i Bo inom varandra där han vänder sig direkt till den tysta Jesus som bär sitt lidande i miljoner exemplar på kyrkogårdar, vid vägar och på halssmycken på människors bröst. I En jesusfantasi (det är Beppes val att använda gemen initial) blir även musiken dramatisk med en stråksektion som accentuerar både det vardagliga och det sensationella med föreställningen om Jesus i den jämtländska naturen
Till slut lånar Teodor Wolgers Beppes egna ord ur En jesusfantasi för att skicka en avslutande hälsning. "Tack farfar, för att jag fick vara med dig en stund". Det är starkt och känslosamt, och får den här skribenten att rikta samma tack till Teodor Wolgers (och bakom honom till Beppe och Merit). Tack för att jag fick vara med er en stund, och lära känna er bättre.
Av Patrik Forshage
21 maj 2025
Skivrecension