Magnus Carlson - Den långa vägen hem

Amigo/Cosmos

BETYG 4/6

(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden februari 2017)

Det enda som förvånar med konceptet Northern Soul på svenska från Magnus Carlson är att det dröjt så länge. Få har sådan passion och sådan kunskap om genren som han, och i Sverige finns ingen annan som skulle komma i närheten av att kunna kombinera det med en komplett och magnifik sångröst. I sofistikerade nummer som titelspåret med stråkarrangemang och stora damkörer är det särskilt strålande, men även mer oborstade soulbråkigheter som Tänk om! och kampanjlåten Jag hatar hat på samma textmässiga tema är rent överväldigande. Vill du verkligen vara ensam är Björn Skifs-soul i ordets finaste bemärkelse, och Långa skuggor slår Orup på fingrarna i genren cantchy intensiv upptemposoul.

Så långt är Den långa vägen hem ett komplett, sammanhållet och rent av strålande album. Men det som måhända är Magnus Carlsons välsignelse - den folkkärhet som så välförtjänt uppnåtts via hans medverkan i Så mycket bättre - blir den här skivans hämsko. Som en kommersiell eftertanke om att fånga hans momentum har man nämligen klistrat dit ett knippe lösryckta Så mycket bättre-covers dessutom. På vinylutgåvan bara någon enstaka, vilket går att överse med, men på CD-utgåvan finns varenda TV-låt han gjorde, och det är ett allvarligt felslut som sänker betygsnivån minst ett steg jämfört med det som redovisas här. För trots försöken att arrangera om Jill Johnsons och Lisa Ekdahls låtar i enlighet med skivans soultema sitter de generellt rejält obekvämt, och ärligt talat har få av låtarna tillräckliga grundkvaliteter för nå längre än till en lagom salongsberusad och sentimental TV-publik. Danny Saucedos Det brinner i bröstet till exempel är helt ointressant och Allt som jag känner är och förblir en skitlåt hur mödosamt man än försöker maskera det.

Överväg inte CD:n utan satsa på den trimmade vinylversionen, alltså. Och övertyga så hans skivbolag att ge ut Liket Lever-tolkningen Levande begravd - komplett med smart inkorporerad Taxman-basgång - på sjutumssingel, för även om den inte hör hemma i det här sammanhanget är den sannerligen inte desto mindre genial.