Alexis Taylor – Nayim from the Halfway Line

Domino/Playground
BETYG: 4/6

(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden, december 2012)

Det finns inget mer spännande än de ofrivilliga och motsträviga popstjärnorna. Från Lou Reed till Scott Walker till Damon Albarn – de där som kämpar emot det enkla och lättjefulla med alla medel, de där som krånglar och saboterar skivbolagens marknadsstrategier genom att förstöra en välbalanserad flerstegsplan med spontana experimentella sidoprojekt.

Hot Chip har aldrig backat för det komplexa, men solo ansluter sig Alexis Taylor ännu tydligare till gruppen artister som med musikaliska innovationer och oväsen slår bakut mot sin popstjärnetillvaro. Med About Group improviserar han med ett superstarband för indienördar, och på sin snabbsläppta EP kombinerar han klubbinriktad groove med elektroniska experiment och fotbollshyllningar. Rhodes Dream bygger på gamla electrorytmer och en rudimentär basgång – båda från någon tidig b-sida av Sugarhill Gang – med subtil electronic, funkig Rhodes (go figure) och falsettröster ovanpå. Även You Want Me med suggestivt tillbakahållen groove siktar mot klubbar, men EP:ns andra halva är desto mer apart. I Hot Squash tar det elektroniska experimenterandet överhanden, med en funkig sologitarr och ett repetitivt omkväde. Och med en avslutande nio minuter lång elektronisk komposition, kallad Jesus Birthday men helt utan julstämning, fortsätter Alexis Taylor ge skivbolagets strateger sömnlösa nätter.