Vad de än påstår måste den just splittrade belgiska producentduon ha samlat ihop en hel del frequent flyer-poäng genom sitt flängande mellan Ibiza, Sheffield och Tyskland. Längst söderut har de djupstuderat alla företeelser som kallas baleariska, och i norra Storbritannien har de plockat upp stelt 80-talssyntetisk danspop. I Mellaneuropa slutligen har de hittat både subtil och avmätt elektronisk minimalism, klassiska Georgio Moroder-workouts och in-your-face-disco som I Don’t Feel med en äkta diva i form av sublegenden Merry Clayton. I mångt och mycket blir det stilövningar av deras eklektiska dansmix, men stilsäkerheten och det goda humöret i alla varianterna smittar.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
