Vulkano är starkare än vi
(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden september 2013)
I askan av Those Dancing Days uppstod Vulkano. Patrik Forshage har träffat duo för att prata sidoprojekt, vänskap och kommersialism kontra galenskap.
Med sin smart skeva postpunk och sina livfulla framträdanden fyllda av primalskrik, burunditrummor och rovdjursmasker kan Vulkano verka livsfarliga, och inte så lite experimentellt arty heller. Men i skuggan på Lisas bakgård bjuder Cissi Efraimsson och Lisa Pyk Wirström på pinnglass och svalkande koffeinstark club-mate, och är lika vänliga som sprudlande glada. Inget förmår att rubba deras humör. Inte menande frågor om hur en trio barndomsvänner plötsligt blir en duo. Inte snåriga resonemang om att vara experimentell kontra att vara kommersiell. Inte påståenden om flummiga texter.
Att de känt varandra sedan barnsben slår de ifrån sig lite grann.
– Vi kände till varandra, rättar Cissi. Vi hängde på samma kalas, men lärde vi känna varandra först när vi var 14 och började spela i samma band. Det var vi två och Rebecka.
– Det är rätt fantastiskt, myser Lisa. Vi har vuxit ihop med åren. Från att ha varit kompisar har vi verkligen blivit tighta.
– Nu gör vi precis allting tillsammans, instämmer Cissi. Vi följer samma cykler, vi reagerar på samma saker och har samma känslolägen vid samma tidpunkt.
När de startade Vulkano för ett par år sedan var de en tight trio, tillsammans med den tredje barndomsvännen och Those Dancing Days-medlemmen Rebecka Rolfart. Vad hände?
– Hon ville inte längre, suckar Lisa. Hon ville göra konst, och satsa helt på det.
– Det var tråkigt först, menar Cissi. Vi hade hängt ihop så länge och upplevt så mycket tillsammans. Men det var konsten hon ville lägga sin kraft på.
Från början presenterades Vulkano som ett sidoprojekt till Those Dancing Days, ett tidsfördriv först mellan turnéer och så småningom när bandet meddelade att de skulle pausa. Hur högt ligger ambitionsnivån nu när vi kan konstatera att Those Dancing Days inte finns längre?
– Högt, slår Lisa fast. Men det gjorde den nog egentligen redan från början. Vi ska turnera över hela världen. Det är allt eller inget. Vi ska satsa till en annan galax.
Hon fnissar lite över sina egna bombastiska formuleringar, men Cissi instämmer.
– Vi kommer att göra vår grej till fullo. Those Dancing Days bara hände av sig själv – när Hitten började uppmärksammas var det ibland svårt att hänga med. Men den här gången kommer vi att jobba för att nå ut.
Musikaliskt finns det påfallande skillnader mellan Lisa och Cissis förra band och avsevärt mer högljudda Vulkano, inte bara genom att Cissi har lagt beslag på sångmikrofonen utöver sina trummor. Det finns andra skillnader också.
– Det är en otrolig frihet, beskriver Cissi. Inga oliktänkande bandmedlemmar, inga synpunkter från skivbolag...
Var det så med Those Dancing Days?
– Inte i början, backar Cissi. Vi var inte styrda av andra. Men mot slutet började vi ha väldigt olika idéer inom bandet.
– Alla började uttrycka mer åsikter, förtydligar Lisa. Alla i bandet gillade inte att turnera, till exempel...
– ... medan vi två ville vara på turné precis hela tiden, fyller Cissi i. Vi skulle kunna leva hela livet på turné.
Är balansen mellan det experimentella och det kommersiella ett problem? Det är ju lättare att ta det omedelbart tillgängliga än det svårbegripliga till en annan galax, åtminstone avseende hur många man når ut till.
– Vi har aldrig tänkt på det som ett problem, bestämmer Cissi. Det behöver väl inte vara en motsättning mellan att vara kommersiell och att vara galen? Bara för att man vill vara konstnärlig behöver man väl inte göra smal musik? Jag är rätt kritisk till musikbranschens mallar.
– Jag gillar hits, förklarar Lisa. Så vi tänkte att vi kanske skulle prova att skriva en hit. Vi lyssnade på MGMT, deras Electric Feel, och verkligen dissekerade den. "Här ska det visst vara ett syntsolo", sa Cissi. "Okej, är det här bra", sa jag och spelade.
Vulkanos texter är fullproppade med naturmysticism och annat spirituellt.
– Det är väldigt medvetet, förklarar Cissi. Jag ville testa något som vi aldrig gjort tidigare och ta ett steg utanför popmallen. Det finns så många texter som använder alla de där kärleksorden så att det låter banalt hur allvarligt menat det än är, och mitt liv är ju inte bara en kärlekshistoria. Jag och Lisa är naturintresserade, och dessutom inne på den spirituella världen. Namnet Vulkano syftar på hur vi försöker tämja naturen, men den är för stark för det. Eyjafjallajökull 2010 gjorde att hela västvärlden stannade upp, inga flygkommunikationer, avstannad produktion, avstannad ekonomi. Naturen är starkare än vi.
Vulkanos debutalbum Live Wild Die Free (Vulkano Music/Sony) släpps i dagarna.