Ty Segall - Freedom’s Goblin
Drag City
BETYG 6/6
(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden januari 2018)
Vid ett par tillfällen under det senaste decenniet har den här skribenten fallit för frestelsen att använda det inflationsdrabbade begreppet "geni" om en Ty Segall-skiva. Varje gång har det varit befogat, men efter tiotals fullängdare och ännu fler sidoprojekt och produktionsinsatser är det ändå dags att påbörja en omvärdering av Ty Segall. Det där med att i relation till enstaka verk eller ögonblick tala i termer av genialitet är nämligen inte på långt när tillräckligt för att fånga hans storhet.
Det är bara att lyssna på inledande Fanny Dog, en släpig men jublande rockgroove fulladdad med gitarrlager och blås. Den skulle varit smycket i de flesta bands samlade katalog, men för Ty Segall är den en låt bland andra låtar. Omedelbart efter den följer den mäktiga balladen Rain, med psychedelia och Beatles-harmonier om vartannat, men den har inte Ty Segall ens orkat göra färdigt från demoversionen i botten. Och direkt efter det en strålande distad poplåt med lika stora delar 70-talsglam och Prince-falsett och dito rytmer.
She i sin renodlade 70-talsmetalform och den slöa BÖC-grooven i Shoot You Up är andra höjdpunkter, men det är å andra sidan det stora flertalet av albumets 19 låtar. Den strålande powerpopiga 5 Ft Tall, till exempel, och Meaning, som slår över i hardcorepunk och som följs sedan upp med den smäktande och hjärteknipande countryrockballaden Cry Cry Cry.
Sådär fortsätter det i totalt 75 äventyrliga minuter, som inte blir det minsta långrandiga ens i den avslutande tolvminutersjammen And Goodnight. Att Ty Segall så förbehållslöst älskar fuzziga och högintensiva gitarriff hade kunnat ställa till det, men eftersom han älskar fokus och popmelodier ännu mer placerar han konsekvent sina gitarrorgier i en kontext där de inte blir självändamål utan smidigt kraftfulla melodibärare.
Vi får alltså konstatera att Freedom's Goblin i all sin spretighet är ett bättre album än vad någon har rätt att begära från en artist. Vi får också konstatera att Ty Segall är en artist som kommer att räknas bland de allra största när vi slutgiltigt samlar upp inför summeringen.