Rachika Nayar är en nyskapande kompositör och producent som i sitt utforskande gått från ambient till postrock-möter-electronica, med ett antal nyfikna stickspår på vägen. Nina Keith har ett lika unikt förhållningssätt till exempel i sina tematiska kompositioner för klarinett, flöjt, cello och piano. Som Disinblud låter de inte begrepp som ”pretentiöst”, ”överarbetat” eller ”teorerist” stå iväg i planering eller genomförande av ett samarbete som syftar till ”ordlös kommunikation” för att hantera de största livsfrågorna.
Gäster som Julianna och Tujiko Noriko bidrar ändå med röstfraser på engelska och japanska, bearbetade för avsedd effekt, kanske vackrast från Cassandra Croft i växande Serpentine. Blue Rags, Raging Wind tillsammans med Amigone är sprött klingande, och med June McDooms blir de sakrala stämningarna i No More to See rent Cocteau Twins-starka.
Måhända paradoxalt rör de sig å ena sidan sömlöst mellan klassisk komposition och digitala laborationer och experiment, och å andra sidan med tvära kast mellan stora och högljudda konstruktioner och avskalad spröd minimalism. Resultatet är dynamiska och mycket vackra ljudskulpturer att njuta med eller utan deltagande i parets fördjupade filosoferande.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
