
Shitbaby Mammals - Godspeed
Östgöta Tonarkiv
BETYG: 3 av 6
"I'll never play the U S of A" konstaterar Shitbaby Mammals i Carnegie Hall, och förklarar krasst orsaken med sina egna begränsningar - "I'm a mediocre musician, a family man".
Well, ja och nej. Shitbaby Mammals kommer aldrig att turnera USA, det är sant. Men inte för att de skulle vara mediokra. Tvärtom gör av-och-på-Linköpingsbandet rätt strålande glammig powerpop med intensitet som påminner om ibland Redd Kross och ibland Sators skärpa för 35 år sedan. Deras melodier är distinkta, deras Thin Lizzy-gitarrsolon glänsande och deras texter har hela tiden en självironisk glimt i ögat när de samlar hockeybilder, njuter skräckfilmen Halloween 3 eller hyllar förlösningen i att ställa sig på den lokala karaokescenen.
Men inte ens med de styrkorna blir det några resor över Atlanten för Shitbaby Mammals, och det beror på att Joakim Ejdeholm sjunger de smarta engelskspråkiga texterna med östgotsk språkmelodi och ett svengelskt uttal, som stör så mycket att det drar ned betyget minst ett steg. Powerpop på svenska är en bristvara, av outgrundliga anledningar, och om Shitbaby Mammals hade gjort exakt samma sak på sitt modersmål hade de inte bara gjort en kanonskiva utan dessutom varit banbrytare. Nästa gång?
Av Patrik Forshage
17 juni 2025
Skivrecension