Peder Stenberg - Mjuk extas

Razzia/Sony

BETYG: 5 av 6

Mod och rädsla. På Peder Stenbergs debut i eget namn och med eget ansvar, mer än 20 år efter hans debut med Deportees, är det dessa till synes motsatta känslor som präglar hela hans uttryck. Mod därför att han klättrar ut på en tunn gren för att pröva hur hans välmeriterade förmågor håller utanför både det sammanhang och det varumärke som annars ger honom en en framskjuten startposition och en trygg stabilitet.

Modet är också orsaken till att han vågar överge det engelska språket och upptäcka att det ger en helt annan hudlöshet både för honom själv och för lyssnaren. På svenska går det inte att använda storslagna metaforer lika lättvindigt, utan iakttagelser och reflektioner kryper mycket närmre och blir mycket mer personliga. Men fortfarande kan man som låtskrivare och lyriker välja hur nära man vill släppa lyssnaren, och Peder Stenberg är tillräckligt modig för att låta oss komma närmre än vi kommer ens de flesta av våra allra närmaste vänner.

Han släpper in oss i sina rädslor, inte bara i Rädd för hundars fullständigt uppriktiga uppräkningar av sådant som skrämmer i vardagen. I Lova att du säger till med albumets kanske allra modigaste text sjunger Peder Stenberg först med vad som låter som ett snett leende att "Har alltid gillat att vara hemma / här är känslorna under kontroll / så kanske verkar det märkligt / att jag valde rock'n'roll", och det är ett öppnande. Men så fortsätter han med raderna "Tankarna knackar på dörren / Vad vill de mig ikväll / Det kan inte varit något särskilt / För tonen var mjuk, nästan snäll", och man påminns om hur Peder Stenberg tidigare hanterat den psykiska ohälsa som tidigare stundtals drabbat honom.

Musikaliskt är skillnaderna mellan Peder Stenbergs solodebut och Deportees inte jättestora. Han skriver både texterna och melodierna i båda sammanhangen, och har ett särpräglat och personligt uttryck som naturligtiv går igen i båda sammanhangen. Dessutom är hans ständigt närmste Anders Stenberg med även här, på kanske andra villkor men likväl på varenda låt, och den gamle Deportees-vapendragaren Måns Lundberg hörs även han.

Istället handlar skillnaderna förutom språkvalet om arrangemang, som i samarbetet med Jakob Algesten och Daniel Berglund från det insomnade grannbandet Isolation Years med samma mod och kanske lekmannaexperimenterande prövar mer elektroniska dimensioner. Peder Stenbergs röst har stort utrymme även när pukorna dundrar till och synthsjoken tjocknar i partier i den i övrigt återhållna inledande För evigt ny, medan Hör du på mig alls har en nästan psalmljudande vemodig synthmelodi och laborerar med röstförvrängningar.

Det första singelspåret Rädd för hundar är som redan konstaterats en av årets allra mäktigaste sånger, alla kategorier, men på Mjuk extas sticker den trots sin exeptionella styrka inte nämvärt ut, och det är ett gott betyg både för helhetskänslan och låtmaterialet i övrigt. Vindelns Poseidon låter lite som Thåström lokaliserad till utanför Umeå snarare än i gröna linjens södra förorter, och har en fantastisk Jonas Kullhammarsaxofon som lyfter och förstärker. Kullhammars mjukt jazziga långa solo i Lova att du säger till ger en mjuk och trygg känsla av sen afton tillfreds med tillvaron, trots allt.

I suggestiva Inte som alla andra, precis som alla andra sjunger Jocke Berg omkvädet, och det blir tydligt hur Peder Stenbergs debut musikaliskt och stämningsmässigt placerar sig intill Kent på den svenska musikscenen. Samma känsla går igen i Känner ni igen er, och kanske i Flockens suggestiva vemod.

"En människa har många rum, valv efter valv efter valv" sjunger Peder Stenberg i självanalytiska Lägg den här, bredvid min. Och även om Deportees är och förblir hans naturliga salar, finns likt Matt Berninger i The National - som för övrigt i alla väsentligt framstår som Deportees närmaste musikaliska släkting - utrymme i Peder Stenbergs uttryck för nyansering och variation på egen hand, idag och framöver. Att få följa hur han fortsätter att utforska nyanserna i sina valv är att följa hans personliga utveckling, och det är en generös öppenhet och en ynnest.

Av Patrik Forshage

Den 20 september 2025

Skivrecension 


Här hittar du Fokus Musiks djupa samtal om språk och egenarbete med Peder Stenberg, med fantastiska foton av Johan Bergmark, och här berättade han om Rädd för hundar i början av året.