Craig Finn - Always Been

Tamarac/Border

BETYG: 3 av 6

Den Heliga Treenigheten Springsteen, The Clash och The Replacements har alltid utgjort grunden för Craig Finns musik både solo och i The Hold Steady, med drivna porträtt och noveller som lyrik och fjärde avgörande beståndsdel. Så har det alltid varit, men samtidigt som Craig Finn bekräftar dessa ständiga givna faktorer med sitt sjätte soloalbums titel slarvar han för första gången bort två av beståndsdelarna.

Det forcerade, oberäkneliga, konfrontativa och farliga som The Clash- och The Replacements-influenserna inneburit är effektivt bortrensat här, och kvar blir stadig och habilt lunkande vuxen gubbrock, ibland med lätt svulstiga tendenser. Adam Granduciel aka The War on Drugs som producerat har tagit med Craig Finn till sin värld av stor amerikansk rock, men de där små klurigheterna och udda detaljerna som får War On Drugs att ständigt kränga vådligt i mitten på vägen saknas helt här.

Möjligen tänker Granduciel och Finn att det dramatiska historieberättandet har samma funktion. För ansträngningen verkar ha legat helt på lyriken, som är en komplett roman om en man som trots avsaknad av tro blir präst. Ofta är det snarare än ljudbok än en skiva, när Craig Finn läser sina kapitel snarare än sjunger dem, och som berättelse är den nästan i klass i med Willy Valutans historier. Men till skillnad från dem är upplevelsen den här gången i bästa fall litterär, inte musikalisk.

Av Patrik Forshage

5 april 2025

Skivrecension