En sådan utveckling! Spontant känns det osannolikt, för att inte säga vansinnigt, att Alan McGee har signat en svensk singer/songwriter vars två år gamla harmlösa och anonyma debut placerade sig långt bak i kön.
Men Somewhere in the city behöver inte lång tid för att sådana reaktioner ska ersättas av beundran och övertygelse. Det enda som återstår av debutens svårartade och onödiga The Band-komplex är naturfärgerna. Nu har Tobias Fröberg hittat sitt eget tilltal, möjligen ibland med stråk av Paul Simons 70-tal, och framför allt har han mognat som låtskrivare. Det hetsande titelspåret, den slarviga saligheten i What a Day och kvasigospeln på förstasingeln When the Night Turns Cold, som omedelbart sålts till TV-reklam är bara toppen av isberget, och övertygande inhopp av Ane Brun och Teitur – själv storhet i vardande – förhöjer njutningen ytterligare.
Det enda som återstår innan vi ser Tobias Fröberg vandra iväg mot ryktbarhet och USA-turnéer är att utlysa den stora no-prize-tävlingen om vem han lånat idén att skriva en låt med förra skivans titel ifrån.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
