Desperat söker den här Yorkshirekvintetten efter något, vad som helst, som skulle få dem att kännas en aning egna och sticka ut åtminstone lite bland alla andra punkpopiga band som kajkar i Kaiser Chiefs bakvatten. Men trots lån av tidiga The Clashs sirengitarrer och trots Stephen Streets vassa produktion avfärdar vi dem ändå med några rader, och kallar dem ”ointressanta fripassagerare på bandvagnen”. Orättvist, det är vad det är.
(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden)
