Det har gått 16 år sedan The Pastels senast släppte ett studioalbum, borträknat samarbetet med The Tenniscoats häromåret och något soundtrack. På så lång tid hinner mycket hända, och det som först framstår som välbekant och lättfattligt visar sig snart ha nya och mer komplexa sidor.
För även om The Pastels musik som alltid är stilla och försiktigt är det inte längre blygt, och definitivt inte DIY, utan självsäkert, framfusigt och detaljfokuserat. Faktum är att producerande John McEntire har hjälpt Stephen Pastel och Katrina Mitchell till en skiva som ger ett tystlåtet intryck på den som väljer att lyssna på låg volym, men om man vrider upp volymen blir bilden en helt annan. Stora Check My Heart väller fram som en euforisk skotskt The Mamas & The Papas med gitarrer c/o Teenage Fanclub, medan Summer Rain flyger iväg i flummiga improvisationer med flöjter, gitarrer och Robert Wyatt-ljudande trummor som vore The Pastels en indievariant av självaste Soft Machine.
Ibland handlar detaljerna bara om någon ensam flöjt eller trumpet, men lika ofta finns här väl avvägda orkesterpartier och stråkar arrangerade av Craig Armstrong, särskilt aptitligt i sentimentala Kicking Leaves som är en mångfacetterad skönhets allra vackraste stund.
(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden)
