Vi räknar inte med något annat än konstigheter från Wayne Coyne, och den här gången slår han knut på sig själv med en futuristisk saga som musikaliskt syftar till att vara mötet mellan Syd Barrett och A$AP Rocky. Det egenhändigt konstruerade polska begreppet Oczy Mlody ska sammanfatta de i högsta grad barnförbjudna drogrefenserna, enhörningarna, de förtrollade grodorna och fantasierna om alternativa universum. Och om det verkar flippat är det ändå inget mot musiken där producerande Dave Fridmann kombinerar pur psychedelia med samtida hiphopestetik.
På många ställen är det rent överrumplande, som i avslutande We A Family, och The Castle är rent obegripligt vacker. Men att försöka följa hela The Flaming Lips flöde är som att följa Trumps twitter – först är det spretigt, obegripligt och enerverande men samtidigt underhållande och omedelbart känslotriggerande. Men ganska snart önskar man sig något som är mindre vansinnigt och mer jordnära, sammanhängande och genomtänkt.
(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden)
