Jason Molina älskar paradoxer, och Songs: Ohia kan vara många olika saker. The Magnolia Electric Co. har föregåtts av en systerskiva på vinyl, The Pyramid Electric Co., där Jason Molina ensam med elgitarr och piano sjunger lågmälda sånger. Här gör han tvärtom, precis som han brukar. Med avsikten att vara lättsam och kommersiell samlar han ihop ett tiomannaband och förklarar att de ska spela som Bob Seger och Lynyrd Skynyrd.
Sedan anlitar han det orepeterade skränets demonproducent Steve Albini. Då blir det förstås inte särskilt mycket sydstadsboogie. Deras gamla ärkefiende Neil Young är en betydligt lämpligare referenspunkt, både i långsam countryfierad Harvest-stil på Hold on Magnolia och Crazy Horse-skrammel i I’ve Been Riding With The Ghost. Det blir mer traditionell country när Lawrence Peters sjunger The Old Black Hen, ett av flera spår där Jason Molina generöst lämnar ifrån sig sångmikrofonen. Men trots nya röster, nya stilar och ett väldigt anonymt omslag, där bandnamnet faktiskt inte finns tryckt ens inne i häftet, råder det aldrig någon tvekan om att det verkligen är Songs: Ohia – mästare av alla mollstämningar.
(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden)
