Det har gjorts poänger angående att Nothing’s Impossible rymmer Solomon Burkes första och sista samarbete med den nästan lika legendariska (och strax efter inspelningen avlidne) Hi-producenten Willie Mitchell. Ingendera soullegend verkar dock ha sett inspelningar som något annat än ännu en dag på jobbet.
I ett par slowmotionballader finns visserligen den numera 70 år fyllda mannens mäktighet kvar. Men betydligt oftare är parets pastischer på sig själva bara utslätade och ointressanta, och absolut ingenting skulle ens övervägas för enderas framtida antologier. Som hälsodeklaration och metod att hålla Solomon Burke aktuell för fortsatta veteranturnéer som ett sätt att få ihop till brödfödan fungerar dock skivan utmärkt, och det kan väl vara gott nog?
(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden)
