Lloyd Cole är så ödmjuk till sin bisyssla som electronicakompositör att det gränsar till självförnekelse. I den mån han över huvud taget kommenterar det är det i överslätande ordalag om att ha haft en halvtimme att slå ihjäl vid datorn. Men faktum kvarstår att han faktiskt spelat in ett album tillsammans med nestor Hans Joachim Roedelius, och att även dessa några år gamla stilövningar inför det äventyret håller en alldeles utmärkt nivå.
Hans milda electronica är ett stillsamt och utforskande av ambient stämningsskapande i samma häraden som Enos expeditioner för 30-talet år sedan, ofta med mer akustisk än elektronisk klangrymd. Som den popsnickare han är kan han inte helt avstå från en och annan antydan till melodi, i Slight Orchestra till och med flera parallella, och även om en och annan ambientpuritan skyggar bidrar det starkt till skönheten hos 1D.
(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden)
