Efter Those Dancing Days ingick hon i Vulkano ett tag, och när hon hoppade av talade de kvarvarande medlemmarna om att Rebecka Rolfart ville prioritera sin bildkonst istället. Men här är hon med sitt första minialbum på egen hand, och vi bugar för att hon ändå valde musiken.
Hennes dovt suggestiv pop är mindre spretig än de tidigare bandens, men ändå full av okonventionella vändningar. Både New Order och Pauline Murray har lämnat avtryck i en dynamisk gothpop som salig Martin Hannett hade älskat att få producera. I synnerhet suggestiva Into The Night är en av höjdpunkterna, men det är när hon i Räven plötsligt sjunger på svenska som Rebecka Rolfart verkligen bränner till. Det är en riktning som hon mer än gärna får fortsätta i.
(Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden)
