Trots hans obestridliga bredd och hantverksskicklighet har den här kanadensarens tio tidigare album passerat relativt obemärkt förbi. Betet den här gången är ett slackerpopigt samarbete med Tobias Fröberg, och den som lockas in av det belönas dessutom med bland annat en Bowiesk mäktig hymn i You Don’t Just Want to Break Me (You Want to Tear Me Apart). Men trots att det inte är skivans enda anmärkningsvärda stund blir helhetsintrycket ändå identitetslöst och anonymt, eftersom Hawksley Workman fortfarande envisas med att försöka fånga in så många väsenskilda musikaliska riktningar som möjligt.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
