Edwyn Collins, so much to answer for. Trots att han inte längre sitter i producentstolen osar det fortfarande Orange Juice om varenda ton fortfarande på Frankie and the Heartstrings tredje album. Försöken att kombinera gammal Al Green-soul, inklusive entusiastiskt Dexys-blås, farlig Velvet Underground och nervig gitarrindie fortsätter att föra dem rätt in i det tidiga 80-talets skrammelpopiga Sound of Young Scotland.
Efter några medlemsbyten är artrocktendenserna en aning nedtonade, även om det fortfarande går att spåra i sångaren Frankie Francis förtjusta kråmande. Det gör att det blir simplare och punkigare än tidigare, särskilt lyckosamt i Balconette. Men utvecklingen är marginell, och för första gången hos Frankie and the Heartstrings finns här också något utfyllnadsspår. Inför ett fjärde album behöver något hända.
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
