Vilken otrolig lättnad det måste ha inneburit för Frank Turner att kasta av sig Million Dead-ryggsäcken full av gammal punkbarlast och bara bära röst, gitarr och sånger istället. På sitt andra soloalbum är han fortfarande så entusiastisk över hur smidigt han kan röra sig att han spottar ur sig den ena vassa, smarta och ordrika låten efter den andra. Att han kunnat bli stämd av såväl Billy Bragg som salig Joe Strummer för varenda en, hade de varit girigare, bekymrar honom inte det minsta, så varför skulle det bekymra oss?
Ursprungligen publicerad i Nöjesguiden
