Det är ett idogt knog att noga lyssna igenom alla tre-fyrahundra spännande album som kommer ut under året, men någon måste göra det. Här är årets bästa skivor från 2024.
1. Nick Cave & The Bad Seeds – Wild God
Det går faktiskt att sätta ihop det allra trasigaste igen. Det går att läka. Från sitt djupaste personliga mörker har Nick Cave utvecklat strategier för hopp och rentav glädje, och medan The Bad Seeds tar ut de dynamiska svängarna brister gospelkörer ständigt ut i jubel mitt i eländet. Wild God är ett mäktigt och djupt personligt konstverk.
2. Kim Deal – Nobody Loves You More
Med Pixies och The Breeders har hon gjort fantastisk musik. Men när hon till slut presenterar sitt första soloalbum är det vackrare och effektivare än någonsin förr. Det är allvarsamt om missbruk och föräldrars bortgång, men samtidigt lekfullt och äventyrligt i orkestrerad pop och distint alternativrock.
3. The Cure – Songs of A Lost World
Till slut släppte Robert Smith ändå det där albumet han antytt varit på väg i mer än tio år. Han iakttar alltings obevekliga förgänglighet, tar farväl av sin bror och sina föräldrar och utforskar mörkret i långa instrumentala partier. Popsinglar finns inte tillstymmelse till, däremot stort allvar och stort skapande i vad som kan vara första delen av ev mäktig trilogi.
4. Jack White – No Name
Utan förvarning delades en white label-utgåva plötsligt ut gratis i Third Man-butikerna, och med vindelns hastighet spreds sedan Jack Whites nya album – utan namn – via digitala fulkopior på ett sätt vi inte upplevt sedan Pirate Bay. Och undra på det, när Jack White gav sig så fullständigt hän i några av sina snyggaste Led Zeppelin- och Blind Willie Johnson-excesser någonsin.
5. Redd Kross – Redd Kross
Less är inte längre more när Redd Kross ägnade året åt en biografi, en dokumentärfilm, en turné (äntligen!) och ett strålande dubbelalbum fullt av den snyggaste powerpop man kan föreställa sig, ofta med metablinkningar till sig själva.
6. MJ Lenderman – Morning Fireworks
”I’ve lost my sense of humor”, suckar han, men hans robusta americana med lika intensivt blinkande i riktning Neil Young som i riktning Kurt Cobain säger motsatsen. Tvärtom är det svårt att föreställa sig ett mer underhållande självironisk och murrig organisk rock med distinkt låtskrivarskärpa.
7. Bill Ryder-Jones – Lechyd Da
Med stora vemodiga orkestreringar påminner det både om Mercury Revs mest episka ögonblick och Street Hassle. Den forna The Coral-medlemmen har gjort en yrselframkallande vacker skiva.
8. Peter Perrett – The Cleansing
Namnkunniga gäster som Johnny Marr och Bobby Gillespie i all ära – den som drar lasset på det här dubbelalbumet är Peter Perrett själv. Efter återkomsten till musiken efter 40 års heltidsdrogande är hans säregna karaktär intakt i låtskrivande, texter och sång med räta linjer tillbaka till The Only Ones.
9. John Cale – POPtical Illusion
Hans barytonstämma, hans säregna men exemplariska låtskrivande och hans nyfikna experimentlusta har varit lika stark under 60 års musikskapande, och som 82-åring med intresse för digitala verktyg och moderna r’n’b-rytmer är han mer modern än nästan alla 20-åringar. Vi är i närvaron av ett sant och genuint geni.
10. Silver Patron Saints, The Songs of Jesse Malin
Hösten tillhörde Jesse Malin, och kraften i tolkningarna från Elvis Costello & Lucinda Williams, Cait’ O’Riordan, Tommy Stinso och inte minst Bruce Springsteen är helande i sig. Att intäkterna för albumet går till Jesse Malins behandliing och rehabilitering gör det inte sämre.
11. Phosphorescent – Revelator
12. Tindersticks – Soft Tissue
13. Ty Segall – Three Bells
14. Hurray for the Riff Raff – The Past is Still Alive
15. Christopher Owens – I Wanna Run Barefoot Through Your Hair
16. High Llamas – Hey Panda
17. The Last Dinner Party – Prelude to Ecstacy
18. Father John Misty – Mahashmashana
19. Pernice Brothers – Who Will You Believe?
20. Bonnie Prince Billy, Nathan Salsburg, Tyler Trotter – Hear the Children Sing & The Evidence
21. Transa: Select – Med årets allra bästa låt i form av återkomsten från Sade med knäckande Young Lion
22. The Dawes – Oh Brother
23. Fantastic Negrito – Son of A Broken Man
24. St Vincent – All Born Screaming
25. The Hard Quartet – The Hard Quartet
26. Christian Lee Hutson – Paradise Pop. 10
27. Arab Strap – I’m Totally Fine with it Don’t Give A Fuck Anymore
28. The Decemberists – As It Ever Was, So it Will Be Again
29. Meryl Streek – For the Deceased
30. Amyl & The Sniffers – Cartoon Darkness
31. The Lemon Twigs – A Dream Is All We Know
32. Blitzen Trapper – 100’s of 1000’s Millions of Billions
33. J Mascis – What Do We Do Now?
34. The Bevis Frond – Focus on Nature
35. Richard Hawley – In This City They Call You Love
36. Bob Vylan – Humble as the Sun
37. Orville Peck – Stampede Vol 1 (men ärligt talat, när det kompletta albumet sedan kom var det inte i närheten av lika kul)
38. Isobel Campbell – Bow to Love
39. John Grant – The Art of the Lie
40. Michael Head & The Red Elastic Band – Loophole
41. Daniel Romano – Too Hot To Sleep
42. Iron & Wine – Light Verse
43. Vampire Weekend – Only God Was Above Us
44. Idles – Tangk
45. Advance Bass – Horrible Occurences
46. Charley Crockett – Visions of Dallas
47. Gruff Rhys – Sadness Sets Me Free
48. Buzzkunst/Howard Devoto – Special Sauce/Designoid
49. Ryan Davies & The Roadhouse Band – Dancing on the Edge
50. Dwight Yoakam – Brighter Days
Bubblare
John Bramwell, Bill Callahan, Anna Calvi, Good Morning, Ian Hunter, Jesus & Mary Chain, Johnny Blue Skies, KillerStar, Nick Lowe & Los Straitjackets, Pissed Jeans, Primal Scream, Sheer Mag, Linda Thompson, Cameron Winter och Yard Act.
